Riksmaten småbarn
Livsmedelsverket genomför regelbundet matvaneundersökningar i olika åldersgrupper för att följa befolkningens matvanor. Undersökningarna är viktiga för Livsmedelsverket som enligt sin instruktion ska ”bedriva undersökningar om livsmedel och matvanor samt utföra analyser, utveckla metoder och utföra risk-nyttovärderingar på livsmedelsområdet” och "främja konsumenternas, särskilt barns och ungdomars, förutsättningar att göra medvetna val avseende hälsosam och säker mat".
Representativa data
Näringsintag och exponering
I nationella matvaneundersökningar samlas representativa data in på hur mycket deltagarna äter av livsmedel och drycker för att kunna följa trender och beräkna befolkningens näringsintag och exponering för miljögifter och andra oönskade ämnen i maten. Uppgifterna från undersökningen bidrar med viktig kunskap i Sveriges arbete med att möta FNs globala mål för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling – Agenda 2030.
Kring information
För att kunna bearbeta insamlade data på livsmedelskonsumtion så behövs även kringinformation som till exempel deltagarnas kön, ålder, socioekonomiska faktorer, längd och vikt. Även information om livsmedel som inte äts så ofta och livsstil behövs. I detta direktiv innefattas alla dessa faktorer i begreppet matvanor.
Matvanor tidigt i livet
Matvanor grundläggs tidigt i livet vilket gör det viktigt att samla in kunskap om småbarns matvanor. Kunskapen behövs även för att väl underbyggda kostråd ska kunna ges av Livsmedelsverket och våra vidareförmedlare, till exempel barnhälsovården, till föräldrar och förskolor. Dessutom är småbarn den grupp som är mest känslig för toxiska substanser. Eftersom det är första gången som småbarn ska undersökas på nationell nivå behöver metoderna i matvaneundersökningen anpassas till åldersgruppen. Urval och rekrytering behöver anpassa liksom mätning av längd och vikt samt fysisk aktivitet. Tillgång till näringsinnehåll och portionsstorlekar för livsmedel som konsumeras av småbarn behövs. Utveckling av metoder kommer att ske i samarbete med barnhälsovården samt forskare med erfarenhet av att undersöka och arbeta med småbarn.
Tänkt på detta innan du gör något:
- Ha kul
- Bestäm vad du ska göra
- Bjud in andra
Du kan läsa mer om oss här:
Beräkning av exponering
När exponering beräknas kombineras data på intag av livsmedel med haltdata för olika ämnen i aktuella livsmedel. Dessa beräkningar har flera felkällor och osäkerheter och dessutom saknas ofta korrekt information om biotillgänglighet och haltdata. Ett alternativt sätt att fastställa/mäta exponering är att mäta biomarkörer för olika toxiska ämnen. Blod och urinprover kan även användas för att mäta antikroppar för mikroorganismer och uppskatta nutritionsstatus. I Riksmaten vuxna 2010-11 togs blod- och urinprov på 300 personer, provtagningen utökades i Riksmaten ungdom 2016-17 till att omfatta drygt 1000 personer. I Riksmaten ungdom utökades biomarkördelen för att göra exponeringsberäkningar säkrare och göra det möjligt att analysera skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, association till livsstil etc. I Riksmaten småbarn är det önskvärt att samla in biomarkörer och projektet ska undersöka med vilka metoder och i vilken omfattning.